
Men. Så kommer våren. Sandstormarna stormar, men sakta vaknar man nånstans inne i diset. Börjar vilja ge sig ut. Börjar tilltala folk tillbaka. Vill kolla runt, shoppa grejer, pruta. Resa. Rätt ok att jobba. Fått en bra kollega. En månad. (Men man e ju inte knusslig). Snart kommer habibi. Åka till havet. Bra bra.
Fåglarna skriker i vardagsrummet. Låter som de flyttat in men bara nästan. De bor i den där håligheten ovanför fönsterkarmen. I år igen. Förra året hade jag inte mage att kasta ut dem förrän ungarna börjat flyga. Funderar på att kasta ut dem medan de är ägg i år. Är det mord? Är det synd och skam? De skriker jättehögt faktiskt och det trillar ner dun och torkat fågelbajs på mina krukväxter, det är lite äckligt. Tänk om de har fågelflunsa.