Larsson och ringar på vattnet

Att Stieg Larsson är megastor överallt just nu vet ju alla - utom han själv. Här ligger del ett och två i topp på försäljningslistan och alla väntar på trean. Vet inte om det är Larssons förtjänst, men skulle gissa att det åtminstone på förlagen har dreglats en del över tänkbara svenska deckartrender. För i bokhandlarna skyltas det högt och lågt just nu med svenskt läskigt. Bilderna är från en pluttig bokhandel på flygplatsen, men kunde säkert ha varit var som helst. (Och ja, jag vet att mittenbilden är fel, men det spelar ingen roll hur mycket jag vrider och sparar, den hoppar tillbaka till fel håll. Den vill kanske vara sån.)

På söndag har jag chans att gå och se filmen, tror jag ska slå till. I så fall första bion sedan september.

Triplete!!!

JB på Camp Nou from Otto el Piloto on Vimeo.

Jahaja, i vår stad bor det ett fotbollslag som inte bara är bäst i Spanien - och har tagit hem både cupen och ligan - utan även i Europa. Att ta hem alla tre samma år är historiskt om ni undrar, inget annat spanskt lag har gjort det och väldigt få andra också. Hurra hurra hurra alltså! Skulle vilja krypa in i huvudet på Pep Guardiola och kolla hur han tänker inför nästa säsong. Efter att under sin första säsong någonsin som tränare i högsta divisionen ha vunnit allt som finns att vinna, hur höjer man ribban då? Skulle han vara musiker skulle han bara kunna gå i ide med sin ångest över de höga förväntningarna på 'det svåra andra albumet' efter genombrottet och vänta sju år med att återkomma med nya storverk. Här är det väl bara att satsa på att... ja, göra det igen kanske?

Tillägnar härmed el triplete till min bror som i födelsedagspresent fick se den absolut tråkigaste Barcamatchen genom tiderna, den sista ligamatchen innan Champions league-finalen och då ligan redan var avgjord. B-lag var en underdrift. Det enda roliga var att de riktiga spelarna kom och firade ligasegern efter matchen (se ovan).

Stopp - rädda kollo!

Lars Epstein skriver det så bra, så det behöver inte jag göra. Men fan om de gör det, fan om de säljer. Det är få traditioner i världen som är värda att lägga särskilt mycket bevarandekrut på, men om det är så svårt att fatta värdet av kollo - lika stort, eller kanske rent av större idag än för länge sedan - då är det fan dödsdömt. Inte bara för kollo på Barnens ö utan för så långt mycket mer. Det säger något om moral tror jag det är, något som skulle kunna formuleras mycket bättre än så här. Men mer blir det inte nu. Bara: Stopp - rädda kollo!

Jag använder en av Epsteins fina bilder också och hoppas han säger till om det inte är ok...

Skivbranchen i kris? Nähärå

Igår beställde jag några barnskivor på nätet (fick höra för ett tag sen att när man blir förälder börjar man köpa cd igen, och nu så, nu är vi där). Skulle egentligen hellre skriva om hur glad jag blev när jag fick ge utlopp för nostalgin och köpa några gamla favoriter, men oj, det kom något annat i vägen. När jag gjort färdigt hela min beställning och bara skulle klicka "slutför" och akta mig för att klicka "ja tack, jag vill gärna ha massor av sjukt irriterande nyhetsbrev från er varje vecka helst" upptäcker jag att jag även måste akta mig för "ja tack, jag vill gärna ha nyhetsbrev med erotiskt innehåll"! Men va fa-an. Det är alltså så den stora skivindustrin håller sig precis lika stor, om inte större, i nedladdningstider och kristider. Det är alltså så man knyter kontakt med kunderna utan att behöva visa på sin offentliga sajt vilka äckelprodukter man egentligen lever på. Skulle sjukt gärna hängt ut det stora populära företaget med namn i stora bokstäver, men inser att så fort nåt slemmo googlar på det de nu erbjuder så blir det istället gratisreklam... fan.

Poppa Marions

Det är härligt att ha talanger i sin omgivning. Det gör mig glad, inspirerad, hoppig, studsig och - framförallt - mäkta stolt. Marions är ett band som nyss släppt sitt första album. Marion själv är världens bästa Maria som sjunger som en gudinna. Lyssna, köp, gå på spelning, omfamna. Det kommer du inte att ångra. Mjukt och vackert, poppigt och romantiskt. Sånt alla måste gilla helt enkelt.

God helg

Helger kan vara olika. Ibland ett enda långt töcken av trötthet och smulor och slentrian-tv. Och ibland, som nu senast, en parad av toppar. Fredagsfilmen H:r Landshövding, Lördag förmiddag Ikea för extremt effektiva inköp av lådor, luckor, skåp, spärrar och annat för att barnsäkra lägenheten, en fräschare matta (som går att tvätta!), äntligen-en-brödkniv, och en kasse lingonsylt, blåbärssylt, tunnbröd, knäckebröd och dillchips. Kunde räckt för att vara nöjd med dagen, men icke. Lördag eftermiddag slog vi först världsrekord i snabbfixning av picnic, och fram till kvällen hängde vi sedan på gräset i den finaste parken på Montjuic med toppsällskap. Söndag förmiddag långfrukost på balkongen och lite häng i solstolarna, svängde ihop några ikea-lådor och tvättade lite mellan varven innan det var dags för födelsedagsvolleyboll och strandhäng med nytt toppsällskap i Badalona, följt av fotbollskoll och kinakäk med delar av toppsällskapet, också i Badalona.

Och nu är det dags att bygga ihop de där ikeagrejerna vars kartonger just nu fyller lägenheten. eller kanske försöka få det lilla barnet att sova middag... Vi får se och vi ses!

Ett hallon på balkongen...

...gör ju ingen sommar. Men kan i alla fall dämpa lite hemlängtan och göra mig glad. De mognar alltså i maj här. Kanske hinner vi med en skörd till innan det är dags i Sverige.

Ali

För en gammal ex-Kairobo är det rätt kul att det finns en gata i Barcelona som heter Ali-Bei. Alltså Herr Ali på egyptisk arabiska. Bei är ett extremt typiskt egyptiskt tilltalsord och bara att se skylten får mig att bli lite nostalgisk. Cirkeln är sluten liksom.

2-6 i Girona

Vi fortsätter utforskandet av Katalonien, nu med Girona, staden som de flesta känner som flygplatsen som Ryanair kallar för Barcelona, men som i verkligheten är en egen finfin stad värd minst de två dagar vi gav den. Särskilt under årets första riktiga sommarhelg (varma kvällar, då är det sommar i min bok). Jag blev sugen på ett av de säkert nästan gratis-billiga husen på bergssidan, med utsikt över staden, de snötäckta bergen och den röda solnedgången.
Fick en extra titt på solnedgången under en av somna-om-promenaderna med vagnen under "el clasico" i går kväll. Alltså FC Barcelona borta mot Real Madrid. Barcelona leder ligan, Madrid ligger tvåa. Huga, vad nervöst en liten stund. Men så började det släppa, och sen brakade det loss... och sen blev det historisk seger och 2-6. Medan det jublades på gatorna i Barcelona jublade vi lite viskande bland villorna i ett bostadsområde i Girona. Ljummen sommarkväll, den röda solnedgången och storseger. Inte helt lätt att kolla fotboll med bebis, även om det är på en liten lokal restaurant. Ju bättre det gick på planen desto mer högljudda blev gästerna. Läskigt... Men parkerade på tryggt ljudisolerande avstånd på trottoaren rodde vi även den båten i land.