Radioskugga

Har på riktigt och på allvar befunnit mig i radioskugga ett tag och därför inte synts till. Nästan två veckor, först i stugan som bara har nästan total skugga. Precis i dörröppningen till verandan finns det mottagning ibland, annars får man gå till Telefonplan, plätten på den ena gräsmattan där en starkare signal brukar leta sig ner. Efter en snabb mellanlandning i radiotropikernas huvudstad vidare till megaskuggornas dal - Tornedalen. Midnattsolsbröllop i dagarna (och nätterna) tre. Huvvaligen, som de skulle säga där hemma, vilket kalas. Återkommer om det.

Grönbär

Upptäckte just att såna där stora mammutblåbär som man kan köpa i små askar är gröna inuti. Det är väl ändå fusk.

Att leva i nuet - en reflektion

Jag tror ibland att jag är rätt bra på att leva i nuet och inte oroa mig särskilt mycket över varken framtid eller dåtid. Jag ser mig också som en person som aldrig brytt sig om skönhetsprodukter (Apoteket är min favoritaffär och jag är liksom rädd för parfym. Mer om det en annan gång.) Men jag undrar ju lite när jag hittar den där tvålen. Den där sköna mjuka tvålen med mint, någon sorts skrubb och någon sorts magisk olja, som jag sparade för att ta fram när jag som mest förtjänade den. En av de kanske fem handgjorda tvålar jag köpte på Khan al Saboun (tror jag det hette), tvål"fabriken" långt inne i marknaden i Tripoli i norra Libanon, för sisådär en fem år sedan.
De var visst färskvara... Alla tvålar hade mer eller mindre magiska egenskaper enligt försäljaren, de flesta var afrodisiaka. Och på riktigt var det magiskt, kroppen blev så len och frisk att jag, tjejen som tror att hon lever i nuet, sparade en tvål i fem år. Och nu är den en svart, oljig klump som fortfarande luktar vidunderligt gott. Men som nu får blanda sin doft med andra dofter i blöjhinken. Dagens lärdom; man kan visst alltid bli ännu bättre på att leva i nuet.

Ta tillbaks!

Vem har i hemlighet stoppat sina demoner i min son? Ta tillbaka dem genast tack. Sedan tre dagar tror den vanligtvis glada och oftast harmoniska killen att mat- och sovvägran och ljud som skulle kunna komma från satan själv är helt normalt. Vi är inte helt överens på den punkten. Som sagt, ta tillbaka dem. Du har exakt tre timmar på dig. Annars...

Röstskolkare

Jag som alltid varit den som förklarat för min ignoranta (jo, i den frågan lite) omgivning att varje oröstad röst är en röst på någon annans val (oftast motståndaren) kommer för första gången i mitt röstberättigade liv att bli soffliggare. Jag kan helt enkelt inte. Fick mitt röstkort på posten i fredags, och blev alldeles upprymd när jag planerade att gå till konsulatet nu i veckan och rösta. Jag hör till dem som fortfarande tycker att det är lite högtidligt och stort att rösta.

Men... så visade det sig att sista dagen för att rösta på konsulatet var - i torsdags.

Surt, snopet, dumt. Varför skickade de inte ut röstkorten lite tidigare (allt kan som bekant alltid vara någon annans fel) så jag hade hunnit beställa ett sånt där poströstningskit?

Alltså, det är mig ni ska skylla på när parlamentet fylls av Kalle Ankor och pirater i höst. Förlåt.