Misströsta inte. Det finns hopp för världen.
Är nog mitt i en period av lite många bollar. Med effekten att det uppstår svarta hål i ordningssinnet. Tappade trådar och total nollställd...het(?). Svarta hål. Inte deppsorten utan glömsorten. Glömmer trevliga tillställningar och dubbelbokar. Tappar saker på golvet och välter glas. Och till slut - glömde mobilen i en taxi. Till en början inget problem eftersom det tog en halv dag innan jag ens upptäckte det. Eller nja, en vän kom hem till mig och talade om för mig att hon pratat med en taxichaufför - i min mobil.
Men det finns alltså hopp. Den åldrade mannen med vit skäggstubb, löständer och en riktigt risig bil bor ett rejält antal mil utanför stan. En någorlunda fräsch mobiltelefon värd kanske en tusenlapp eller så, med abonnemang (bara att ringa kusinerna i vilken europeisk förort som helst) i näven. Det hindrade inte honom från att tycka att det var självklart att åka hem till mig med telefonen nästa dag - utan att ha ringt ett enda samtal. Och dessutom inte vilja ta emot min hittelön (tvingade till slut ner en sedel i handen på honom). Det finns hopp, jag är så glad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar