Privatisering och bajs

Landet där jag bor har senaste åren genomfört ett stort ekonomiskt liberaliseringsprogram, och det sägs att ekonomin - statens alltså - och tillväxten blivit mycket bättre. En del av programmet har varit att privatisera olika tjänster som staten tidigare tillhandahållit sina medborgare. Det har bland annat lett till att det blivit lite dyrare att ha telefon, men att telefonerna oftast funkar. På i princip alla andra områden däremot, verkar det som att man lyckats ge uppdraget till den som är villig att ta in så mycket skattepengar och avgifter från medborgarna som möjligt, för att sen ge tillbaka så lite som möjligt.

Redan för ett år sen började folk säga att sophämtningen fungerade sämre än förut. Själv såg jag att det var sopigt på gatorna, men hade ingen aning om om det alltid varit så eller om det faktiskt en gång varit rent och snyggt. Jag har inte superhöga krav på rena gator i fattiga länder så whattefan helt enkelt. Men nu kan jag liksom inte missa det längre. Bara på den korta tid jag varit här - inte ens 1,5 år - ser jag en tydlig skillnad. Soporna ligger kvar på gatan (och eftersom soptunnor inte tidigare behövts - någon mindre värd människa har alltid sopat upp efter folk - så ligger alltså soporna på gatan och mer sällan i nån sorts behållare). Liksom all den sand som blåser omkring i det här landet och som tidigare sopades bort från gatorna.

Först pratades det mest om att elräkningarna blivit dyrare - från ungefär en tia till kanske 20-30 spänn i månaden beroende på årstid - men nu är det tydligt att den som ska fixa elen har fullt upp med att pilla naveln istället för att byta proppar när gatlyktorna slocknar. Gata efter gata i mitt område har slocknat senaste veckan. Snart är det helt svart (extra jobbigt eftersom man alltid promenerar på gatan eftersom trottoarerna är fulla med bilar eller stora hål och bilarna ofta kör med släckta lyktor även på kvällarna). Och då bor jag ändå i fin-stan. Andra områden har så klart knappt el till taklamporna hemma.

Slutligen, bajset. Sen jag flyttade in har en gata här i området i princip dagligen översvämmats av avloppsvatten. Som gående får man balansera snyggt på en betongkant för att slippa vada i joxet. Eller helt enkelt gå en omväg. Men det har i alla fall bara varit på en enda gata - känd bland alla som "the street with the flood of shit". Nu verkar det som att hela systemet börjar braka samman och igår kväll gick jag förbi minst minst två nya avloppsbrunnar där det bokstavligen bubblade upp och ut över gatan.

Ok, ingen kan lura i mig att regeringen var så värst mån om medborgarnas bästa heller. Det enda jag kan se är att det är skillnad. Det är nåt med den dära privatiseringen som gått åt skogen. Nån skulle säga korruption, en annan brist på konkurrens eller brist på kompetens. Jag säger så klart ingenting och berättar lite om mitt senaste ökenäventyr istället.

Tack förresten J och S för ett skönt besök in the city och in ze oasiz!

(Förresten skrev jag det här igår, men visste inte om det var för taskigt och valde att kallfota mig själv till idag. Så taskigt är det inte väl?)