Har en ungefär 7-8 minuter lång promenad mellan mitt hem och mitt jobb. I vanliga fall är det en kamp för livet med bilar prick överallt. Där det inte är bilar för tillfället får människorna hållas. Det är slalom och ögon i nacken som gäller. Men alldeles nyss när jag gick hem, ungefär klockan sex, när precis alla käkar iftar, middagen (eller egentligen om man översätter, 'frukosten') efter dagens fasta - då var det annorlunda. Jag kunde höra mina egna fotsteg mot asfalten! Inte en bil! Jag mötte kanske fem personer på vägen. Började få "efter katastrofen"-vibbar, men kom på att Egypten inte har varken kärnkraftverk eller vulkaner. Och krig borde man väl ha hört talas om.
Om man bara håller sig borta just när alla ska åka bil hem till sina iftarkalas får det gärna vara Ramadan jämt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar