Pompa och ståt

För några timmar sedan var det prick ett år sen jag landade på Kairos flygplats och plockades upp av en kollega och en galet stressad chaufför (som ville hem och äta, hade missat iftar p g a mig). Kördes till ett murrigt hotell och var förvirrad ett par timmar innan jag fick meza-middag vid Nilstranden. Och på den vägen är det. Eller hur det nu är.

Galet länge sen och alldels nyss så klart. Några ton mer koll på den här världen men fattar fortfarande ingenting. Vill inte fatta ibland. Och är überförstående andra dagar. Har kanske världens bästa jobb - för just mig just nu - men världens konstigaste arbetsplats (ett kontor som är som hemma för 35 år sen, andra kontor i andra länder runtomkring och coola och knepiga människor, andra ställen än kontor där folk gör bra och dåliga intressanta saker, och så en del flygplatser).

Har inte firat jubileum hela dagen men ska innan jag somnar tänka ut några bra bloggvänliga tillbakablickar.