Sound and light - som fan

Det finns olika sätt att kolla pyramider. Antingen åker man dit på dagen och umgås med amerikaner i för lite kläder, kameluthyrare med för lite hyfs, barn som säljer vykort, gubbar som säljer plastpyramider och plastkameler, unga coolkillar som säljer scheikhuvudschalar osv... och känner sig ändå som att man är mitt i öknen fast man är precis utanför Kairo och känner sig ändå som man åker tusen tusen år tillbaka i tiden. Skumt, men så är det.

Eller så åker man dit på kvällen. Och ser en sound and light show. Och blir som transporterad tillbaka till 80-talet. En bombastisk überbrittisk röst berättar om faraoniska storverk varvat med bombastiska trummor och discobelysta pyramider. Tutankhamons ansikte projicerat på Sfinxen. "History fears time. Time fears the pyramids! (bom-bom-bom-bom-trumma)" och andra visdomar. Well well, det är sånt man kan göra när ens kollegor kommer på besök och man vill få dem att tro att man är en ytlig människa utan smak och stil. Varför man nu vill det.

För övrigt är det fortfarande väldigt varmt. Sisådär uppåt 40 i veckan som gick. Borde börja svalna och bli höst. Längtar efter ylle och att sova utan air condition.