Det är visst en sån period nu. Först la jag ifrån mig mina bästa, skönaste (och rätt dyra faktiskt) solglasögon någonstans, troligen bland kycklingarna på Vivo Skanstull. Sen var det dags att träffa en död mus på golvet i sommarstugan. Han hade ätit ihjäl sig på min bästa skönaste morgonrock (se bild) som jag haft sedan 12-årsåldern minst. Stl 163 centilong (-lång?) om jag inte minns fel, men når fortfarande till tårna på mig. Med huva och knappar. Tusen gånger bättre än alla omlottjox som aldrig sitter skönt. Tror det får bli lappning och lagning efter tvätten, man kan inte slänga antika klenoder. Sen var det dags för kaffekrasch. Fick en Bodum pressbryggare (6 koppar) i 20-årspresent av mina nyfunna Uppsalavänner för ja, 15 år sen blir det väl. Har använt den jämt, och skaffat mig en liten 2-koppars också, då har man allt man behöver. Den har fått bytas ut säkert tre-fyra gånger medan den stora klarat alla prövningar genom åren. Hittills. Råkade precis bara snudda den med ett glasfat och... klirr. Det var lite som att förlora nåt levande (nåväl, kanske ett marsvin). Efter 15 år. Och i morse hände exakt samma sak med den fantastiska mjölkskummaren. I'm cursed! Bodum är inte längre mina vänner. Vågar jag köpa nya, eller ska jag se det som ett tecken? Inget mera kaffe, bara örtte? Bli sydeuropé nån gång och kör bara mockabryggare? Eller, sluta försöka göra sju saker samtdigt - fokusera!?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar